Här är en bild på herrgårdsbyggnaden på bruket från slutet av 1800-talet. När bruket lades ner i slutet på 1800 talet inrymdes Bäckefors Landthem i byggnaden. Det var då ett pensionat och rekreationsställe i ett antal år.
Bild på en magasinsbyggnad som revs i början på 1930 talet.
Mannen på bilden hette C.J”Kalle” Borgstedt.
(Bilden är från Västarvets arkiv)
Bäckefors bruk startades 1767 och verksamheten var till en början ganska blygsam. Det är 1823 när Carl Fredrik Waern tar över verksamheten och produktionen av stångjärn utökas. Waern insåg snabbt om detta bruk skulle ha någon framtid måste produktionsmetoderna förbättras. C.F Waern strukturerar om tillverkningen med smedjor längs forsen och bygger arbetarbostäder, förbättrar vägar, startar skola och allt annat som hör till för att bruket skulle bli modernt med dåtidens mått. Som första bruk i Sverige 1829 införs Lancashiremetoden under ledning av Samuel Houlder. Lanchashiremetoden är en härdfärskningsmetod för framställning av smidbart järn som genom uppvärmning färskas på en härd. I England användes stenkol för metoden som nådde en högre temperatur i härden. Stenkol var dyrt att importera så försök gjordes med inhemskt träkol. Waern och brukspatronen på Lesjöfors bruk Gustaf Ekman utvecklade en Vällugn som förvärmde luften och förbrände på så sätt gaserna ur träkolen och nådde samma höga tempraturer som med stenkolen. Kontakter slöts med smeder från Wales som flyttade till Bäckefors och utgjorde säkert ett exotiskt inslag i dåtidens bruksmiljö. 1843 är uppfinningen av vällugnen färdigutvecklad och Lanchashiremetoden är ekonomiskt möjlig att använda med träkol. Gustaf Ekman och C.F Waern delar med sig av sin uppfinning till andra bruk och metoden för stor utbredning.
År 1855 arbetade 367 personer på bruket vilket kan jämföras med 77 personer år 1824 när C:F Warn övertog. Då ska tilläggas att på alla hemman som tillhörde bruket bodde 670 personer som som försåg bruket med kol och virke.
1858 dör C.F Waern och efterträdaren satsar på systerbruket i Billingsfors. På 1860 talet är Bäckefors bruk fortfarande lönsamt men konkurrensen hårdnar. Nya tillverkningsmetoder gör bruket olönsamt. Det finns funderingar på papperstillverkning men man finner vattentillgången för dålig. I slutet av 1800 talet blir bruket en handelsvara som köps och säljs flera gånger. Det startas olika manufakturfabriker men ingen lönsamhet nås
Brukets verksamhet låg helt nere mellan 1920 till 1950.
Vid Bäckefors kyrka låg det så kallade Nya Bruket och där inrymdes i lokalerna ett tag ett mejeri men det var inte lönsamt. Så lokalerna såldes och där startade produktion av hästskosöm i regi av familjen Bjurström.
I närheten låg Bäckefors Svagdricksbryggeri som var verksamt i några år.
Den första september år 1950 kunde den då 150 åriga bruksklockan ringa in till arbete igen. Det är Göteborgs Bult & Nagelfabrik som startar upp sin tillverkning där. Det tillverkas bult och senare börjas det tillverkning av lastarmar till Volvo och flera andra traktortillverkare. Verksamheten blomstrar under 60-och början av 70 talet. Den 1/9 1975 firas 25 års jubileum och då har företaget 99 anställda. Det presenteras en storslagen investeringsplan där man säger att produktionen skall ökas med 50%.. Redan i december samma år meddelar företagsledningen om nedskärningar istället. Året efter meddelar företaget att de kommer lägga ner sin verksamhet i Bäckefors. År 1977 läggs bruket ned och de 60 anställda får lämna företaget. I början på 1980 talet startar Dal Well som de hette då sin verksamhet i lokalerna. Företaget producerar förpackningar i Wellpapp och är ca. hundra anställda.